Det är mycket nu...

Rättning, rättning, rättning och så ska de där eländiga betygen sättas, nationella prov rapporteras, utvecklingssamtal hållas, IUP'er skrivas, utvärderingar lämnas in...

#andasipåse

Hon är i sjön!!

En båt ska vara i sjön, inte fraktas på vagn eller hissas upp i luften. Då man är en mycket inbiten skogsmupp var det några minuters adrenalinpåslag och hjärtdunk innan hon var på plats i vattnet. Nu behövde  man inte vara orolig då det var en riktig sjöbuse och Finaste som fixade och grejade. Väl i vattnet fungerade motorn och vi tuffade bort till vår plats. Phu... Det ska visst på en mast också men det får vänta till någon kväll i veckan.

Båtfix

Dagen ska innehålla fix med båten. I skrivande stund är en av båtens sidor piffade men nu avbryts piffandet pga skjuts av tonåring. Andra gången idag. Dagarna blir helt sönderstyckade och undertecknad lätt frustrerad. Mitt-på- dagen skjutsningen kombineras med shopping av skruv på.. tadaaa...biltema. Biltema- inte topp 10 på shoppinglistan.

Fredag

Favoritdagen alla kategorier! Just nu flyter det på, asfaltskillarna har tagit helg så bussen susar fram mot solens stad, finaste plockar upp mig i stan och sedan blir det en lugn kväll på Öa. Grillen ska tändas och jag tror det finns lite bubbel i kylen. Det kan allt firas lite: Man har fyllt lite år, vi är en vecka närmare sommarlovet, det är varmt, båten ska pysslas om och rättningshögen finns kvar...

Dagens armband från Kiruna och Luleå.

Trevlig helg alla!

Rymde

Idag smet kollegan och jag ifrån alla nationella prov för att istället lyssna på kloka människor som talade om sin forskning. Mycket bra. Mycket nöjd.

Kändes vilt och galet i morse när vi vinkade Bye Bye till pendlarfamiljen och hoppade på en helt annan buss. Gaaalet. Då kollegan är svårt inbiten geocachare fick jag hänga på då 3 st "first to find" hittades. Gaaalet. Efter hinkar med kaffe och en och annan muffins klämdes det även ner en första för året mjukglass. Gaaalet.

Och solen skiner!

Inte riktigt ensam

Ropar "Hej Lilla Gris!!" när Vargen möter mig i hallen. Från köket hörs ett dovt Hej. Ett styck 17-åring hade visst kommit hem...

Vilken kvinna!

Jag har aldrig träffat henne, bara talat i telefon med henne vid några tillfällen. Varje gång samtalet har avslutats kommer jag på mig själv med att le stort. Hon tycks kunna peppa och motivera och ja, jag tycker hon verkar helt fantastisk. Om hon är så bra som jag tror, avundas jag de gamla kollegorna i byn som har henne som chef.